Augusti-prognosen 2023: Pandemiparadox – ökad kontorssysselsättning möter stigande vakansgrader i Stockholm och Göteborg

I takt med att världen sakta återhämtar sig från de omvälvande pandemiåren 2020-2022, har landskapet för kontorshyresmarknaden i Sveriges två största städer, Stockholm och Göteborg, genomgått betydande förändringar. Här kastar vi lite ljus över den paradoxala situationen där ökad kontorssysselsättning förunderligt nog sammanfaller med stigande vakansgrader.

Historik
Under pandemiåren 2020-22 gynnades Stockholms och Göteborgs kontorshyresmarknad av en stark utveckling av kontorssysselsättningen. Samtidigt var företagen försiktiga med att expandera och drog ned på kontorsytan per sysselsatt. Sammantaget blev resultatet stigande vakansgrader.

Nuläge
Omsättningen av hyresgäster är nu tillbaka på normala nivåer på kontorsmarknaden efter pandemiåren. I Göteborg är den till och med högre än tidigare. Vi konstaterar samtidigt i våra mätningar att nettoefterfrågan på kontorsyta dock fortfarande är svag och t.o.m. minskar på många ställen.

Prognos
Med svensk ekonomi i lågkonjunktur så dämpas sysselsättningsutvecklingen i kontorsintensiva sektorer framåt. Även om kontorsyta per anställd inte väntas minska lika snabbt som tidigare så innebär detta att efterfrågan på kontorsyta kan antas utvecklas svagt både i år och nästa år. Vakansgraderna väntas därför fortsätta öka till det att en bättre konjunktur vänder utvecklingen fram mot slutet av 2024. Vakansläget väntas sätta fortsatt nedåtpress på de reala hyresnivåerna (dvs kontorshyran justerat för inflationsutvecklingen) i nytecknade hyresavtal. Det går inte att utesluta att även de nominella hyresnivåerna kan gå ned något på ett års sikt.

Vill du veta mer om våra prognosrapporter, eller andra rapporter kontakta [email protected] eller läs mer här.

Frågor som följer på detta är:

• Hur kommer denna ökade vakansgrad att påverka framtida byggprojekt och stadsplanering i Göteborg?

• Vilken roll spelade pandemins avslut i återhämtningen?

• Vad säger detta om den övergripande trenden för arbetsplatsarrangemang och distansarbete?

• Hur kommer denna nedgång i sysselsättningen att påverka den allmänna ekonomin och arbetsmarknaden?

• Vilka strategier kan företag och fastighetsägare anta för att hantera denna svagare efterfrågan?

• Hur kan politiska beslut och ekonomiska stimulansåtgärder påverka denna förväntade trendvändning?

• Hur kommer detta att påverka investeringsbeslut i fastighetssektorn?

• Vilka faktorer kan man anta bidrog till de skilda utvecklingarna i stadskärnan jämfört med förorterna?

• Vilka effekter kan detta ha på den bredare ekonomin?